EU-kommissionens förslag till revidering av förnybarhetsdirektivet

CleantechOstLeave a Comment

Oro bland östgötska aktörer.

Strax innan jul föreslog EU-kommissionen en uppdatering av förnybarhetsdirektivet för att uppfylla de mål som kommissionen satt upp för energi- och klimatpolitiken fram till år 2030. Uppdateringen innehåller både bra och mindre bra delar för att minska utsläppen av växthusgaser i Europa. En del som skapat oro bland många östgötska aktörer rör EUs syn på grödor i biodrivmedel, något man kraftigt vill begränsa. Statistik för 2016 visar att ca hälften av Sveriges biodrivmedel producerades av grödor.  EUs förslag skulle alltså innebära ett stort steg bakåt i klimatarbetet, och dessutom ha stor inverkan på aktörer i hela kedjan, från lantbrukare som odlar grödor till företag som producerar, säljer och använder biodrivmedel.

Påverkansaktiviteter

Tillsammans med Region Östergötland samt Norrköpings kommun, LRF och en del andra aktörer, har Cleantech Östergötland valt att engagera sig i denna fråga. Utan att gå in på hur EU-kvarnarna mal, så är några av våra initiativ värda att nämna.

  • Temat togs upp till debatt först under EWEEK och sedan med miljöminister Karolina Skog under Fossilfritt Sverige dagen.
  • I april skickades en skrivelse från många östgötska aktörer till både regeringen och EU. Du kan läsa skrivelsen här.
  • I juni deltog Malin Forsgren (verksamhetsansvarig Cleantech Östergötland) i ett seminarium i Bryssel som arrangerades av SKL. Malin fick möjlighet att kort beskriva problematiken med REDII för olika politiker och tjänstemän inom EU med intresse av förnybar energi.
  • Region Östergötland och Cleantech Östergötland skickade in ett konkret förslag till ändringar i uppdateringen av REDII (läs det gärna här).
  • 14-15 september bjuder Region Östergötland, Cleantech Östergötland in ett antal nyckelparlamentariker till Östergötland för att få till stånd en dialog om frågorna. Till stöd i detta har vi parlamentsledamot Fredrick Federley (C) samt tidigare parlamentsledamöter Lena Ek (C) och Göran Färm (S), som också kommer att delta i mötet.

Aktörer som påverkas av direktivet

  • Lantmännen Agroetanol producerar etanol, djurfoder samt kolsyra med grödor som främsta råvara.
  • Ca 25-30% av svensk biogas produceras av grödor, bl.a. gäller detta flera av Gasums anläggningar (f.d. Swedish biogas) med svenskt huvudkontor i Linköping.
  • Den bästa kvaliteten av biodieseln RME (eller FAME som det också kallas) produceras av Perstorp av rapsolja. Detta är en av Energifabrikens huvudprodukter.
  • Många åkerier och andra företag har redan ställt om sina transporter till ED95 (etanolbaserat), biogas eller RME.
  • Många bönder får viktiga inkomster från grödor tack vare biodrivmedelsproduktion. För många är alternativet att lägga igen mer åkermark, eller att få sämre avkastning på växelgrödor (raps är t.ex. en viktig växelgröda som ger större veteskördar nästkommande år).

Bakgrund

När EU år 2009 publicerade sitt Förnybarhetsdirektiv (Renewable Energy Directive (2009/28/EC), RED) var det för att driva på en högre andel biodrivmedel i transportsektorn. REDII är ett förslag på uppdatering av Renewable Energy Directive till EU parlamentet och Ministerrådet. Uppdateringsförslaget hanteras i utskottet för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI). Ansvarig för frågan är holländaren Bas Eickhout. Deadline för att lämna in ändringsförslag var den 5 juli och dessa kunde endast lämnas in av parlamentariker som sitter i utskottet. För svensk del är det Jytte Guteland (S). Därtill sitter Linnea Engström (MP), Fredrik Federley (C) och Christoffer Fjellner (M) som suppleanter. Omröstning om ändringsförslaget kommer att göras i oktober. Direktivet planeras införas i svensk lag från 1 januari 2021.

EU-kommissionens förslag för mål på transportområdet är 10,6 % biodrivmedel och 10 % energieffektivare transporter till år 2030. Biodrivmedelsandelen är lägre än vad Sverige redan har; målen tycks satta utifrån vad de svagaste medlemsländerna klarar snarare än vad klimatet behöver eller vad ledande länder kan åstadkomma. Av de 10,6% föreslås att 6,8% måste uppnås med s.k. avancerade biodrivmedel (främst avfallsbaserade) inklusive el.

Kommissionen föreslår en tidplan för att fasa ut jordbruksbaserade biodrivmedel och ersätta dem med drivmedel från avfall och skogsrester. Åkergrödor var basen för 78 procent av biodrivmedlen i EU 2015 (i Sverige var ca hälften av den totala andelen biodrivmedel producerad av grödor). Förslaget innebär en utfasning av biodrivmedel som görs av ”socker, stärkelse och vegetabilisk olja”, de som EU kallar ”food based”, från 7 procent 2020 till 3,8 procent 2030. Förslaget tar inte alls hänsyn till hur mycket åkermark som ligger i träda.

I realiteten innebär detta en utfasning av biodrivmedel. Följer man EU kommissionens plan kommer andelen biodrivmedel i transportsektorn att inte vara mer än 9,3% 2030. I Sverige var andelen biodrivmedel över 20% under första kvartalet 2017.

För Sverige innebär detta ett stort hot mot 2030-målet om en fossiloberoende fordonsflotta. I den statliga utredningen Fossilfrihet på Väg (SOU 2013:84) skisseras en utveckling där transportsektorns energibehov till 60% består av biobränslen 2030.

Ett problem är att EU-kommissionen drar alla grödobaserade drivmedel över en kam, oavsett klimatpåverkan eller hur hållbart odlad grödan är. Varför förbjuda svensk etanol med spannmål som råvara med en klimatreduktion på 90 procent? Eller motsvarande biogas? Förslaget att stödja avancerade drivmedel är bra, men det finns ingen anledning att samtidigt minska grödobaserade drivmedel med hög klimatreduktion.

I förslaget ställs inga krav på fossila bränslen vad gäller ursprung, etc.

Med tanke på de låga målsättningarna är det inte svårt för Sverige att uppnå målen med andra typer av biobränslen. Men det finns en stor risk att EUs syn på grödobaserade biodrivmedel kommer att påverka möjligheten för Sverige att använda styrmedel för att premiera denna typ av biodrivmedel i framtiden. Idag har biodrivmedel reducerad CO2-skatt (vilket ju är logiskt eftersom de orsakar lägre CO2-utsläpp). EU anser att detta är ett statsstöd, och Sverige har för närvarande undantag från statsstödsreglerna till och med 2018. Om Sverige inte får fortsätta med reducerad CO2-skatt på biodrivmedel, skulle detta döda marknaden för höginblandade drivmedel som produceras med grödor som bas. Dock skulle det fortfarande finnas en marknad för dessa när det gäller låginblandning, vilket regeringens förslag om reduktionsplikt stöder. Sverige har dock kommit långt med höginblandade drivmedel, många företag har redan ställt om och om Sverige skulle tvingas ta ut full CO2-skatt på grödobaserade drivmedel, skulle mycket av det omställningsarbete som redan gjorts vara förgäves.

Den föreslagna uppdateringen av REDII skulle också försvåra export av grödobaserade drivmedel till andra EU-länder, vilket skulle kunna slå hårt mot till exempel Lantmännen Agroetanol. Lyssna på Sveriges Radios inslag om hur REDII slår mot Agroetanol: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/813416?programid=3345

Förslaget till uppdatering av förnybarhetsdirektivet tar inte hänsyn till de värdefulla biprodukter som biodrivmedelsproduktionen i Sverige leder till. Etanolproduktionen ger proteinrikt djurfoder, biogasproduktionen ger biogödsel som är vital för ekologisk odling, och RME produktionen ger rapskakor som är utmärkt djurfoder. Samtliga dessa biprodukter ersätter importerade alternativ med hög klimatpåverkan.

Implementering av förslaget om uppdatering av förnybarhetsdirektivet kommer att slå mot företag som producerar biodrivmedel med grödor som insatsvara (t.ex. Lantmännen Agroetanol samt fd Swedish Biogas, numera GASUM), företag som säljer  biodrivmedel (t.ex. Energifabriken som säljer RME som tillverkas av Perstorp med raps som insatsvara), transportföretag som har ställt om sina fordon till RME eller etanol samt bönder som får avsättning för grödor, samtidigt som de får möjlighet till lönsam växelodling. Många av dessa aktörer finns i Östergötland.

Ett skäl till att EU vill fasa ut grödobaserade drivmedel är att det finns en utbredd bild av att odling av grödor för biodrivmedel påverkar tillgången på livsmedel. Man såg indikationer att den snabba biodrivmedelstillväxten ledde till höjda matpriser hösten 2008. Det har senare visat sig att de höjda matpriserna i stället hörde samman med det då rekordhöga oljepriset, och följer oljepriset sedan dess. Det finns ett flertal studier som visar att det inte finns någon koppling mellan användning av grödor i biodrivmedel och livsmedelspriser (se exempelvis: http://www.macklean.se/siteassets/insikter/Macklean_Insikter_nr3—Mat_eller_motor.pdf eller http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/gcbb.12366/full). Debatten om man skall göra mat eller bränsle slog dock rot i medvetenheten hos politiker och allmänhet.

Marie Donnelly, Director of Renewables, Research, and Energy Efficiency i EU kommissionens direktorat för energi har medgett att EUs syn på biodrivmedel från grödor styrs av allmänhetens inställning till detta och inte på vetenskapliga fakta. Se artikel: https://www.euractiv.com/section/transport/news/commission-admits-policing-biofuels-according-to-public-opinion/

Den europeiska miljörörelsen har drivit frågan om att fasa ut biodrivmedel, mycket pga oro för ökad landanvändning och minskad biologisk mångfald. Självklart finns det länder där detta är ett problem, men regleringen skulle slå hårt även mot länder där vi minskar vår brukade åkermark. Man bör också ta i beaktande att odling för biodrivmedel med tillhörande hållbarhetsdirektiv och internationella certifieringar faktiskt ställer högre krav på odlarna än vad odling för livsmedel gör, vilket i sig är en drivkraft för att öka hållbarheten i jordbruket.

Efter flera års diskussion antogs 2015 ett tillägg till RED där de indirekta landeffekterna skall belasta biodrivmedlens fossila koldioxidutsläpp. Svenska riksdagen förklarade ILUC som följer: Med indirekt förändrad markanvändning (ILUC) menas att ökad produktion av biodrivmedel i ett land kan leda till att annan jordbruksproduktion trängs undan, vilket i förlängningen kan leda en omvandling av skogs- eller betesmark till jordbruksmark i andra länder och därigenom orsaka indirekta utsläpp av växthusgaser.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *